När en person har fått diagnosen Alzheimers sjukdom så har personen rätt att bli erbjuden behandling med symtomlindrande läkemedel. Symtomlindrande läkemedel är det som tidigare och faktiskt fortfarande lite felaktigt kallas för bromsläkemedel. Läkemedlen bromsar inte sjukdomen däremot så lindrar de demenssymtomen vilket kan ge stora vinster för personen. Man kan se effekter inom uppmärksamhet och koncentration samt att personen fungerar bättre, ”är mer med”. Det kan för personen innebära att vardagen fungerar lite bättre lite längre, till exempel att personen kan bo kvar hemma något år till innan man behöver flytta till ett äldreboende.

De symtomlindrande läkemedel som erbjuds när personen är i den lindriga fasen dvs i början av sjukdomen, heter acetylkolinesterashämmare. Det finns idag dessa tre  att välja på: donepezil, rivastigmin och galantamin. All läkemedelsbehandling bör vara individuell dvs att dosen och läkemedelssorten anpassas utifrån vilken effekt och biverkningar personen får. Läkemedlet ska följas upp och utvärderas av läkaren och där är du som personal eller anhörig tillsammans med personen viktiga för att förmedla vad ni ser och upplever av effekt/biverkningar.

När personen kommit längre in i sjukdomen, vid medelsvår-svår fas så kan personen erbjudas NMDA-receptorblockeraren  memantin. Det är ett läkemedel som kan kombineras med det förstnämnda läkemedlet. Effekterna av det läkemedlet är även där förbättring av de kognitiva funktionerna dvs tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande samt lindring av beteendesymtom t ex agitation. 

På Läkemedelsverket kan du läsa mer om läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom eller prata med aktuell läkare.

Mvh Lotta och Caroline