Demensteamet Västerås Stad

För en god och säker demensvård

7 november, 2014
av Demensteamet
Inga kommentarer

Nu vet vi bättre!

Vi har sedan länge haft en stor tilltro till läkemedel och dess effekter på symtom. Vi har använt oss av psykofarmaka och lugnade läkemedel för att hålla personer med demenssjukdom ”lugna”. Nu vet vi att dessa läkemedel generellt inte är lämpliga för personer med demenssjukdom då de försämrar den kognitiva förmågan och har många biverkningar som påverkar personen negativt. Nu vet vi bättre!

Vi vet att symtom som t.ex. oro, aggressivitet och sömnlöshet alltid har en orsak. Det kan t.ex. vara så att en person som är aggressiv i vissa situationer är det på grund av smärta eller att personen inte får tillräckligt med mat eller får fel bemötande. Då är det självklart bättre att se till att personen får smärtlindring, får i sig tillräckligt med mat och får ett gott bemötande än att personen får lugnande läkemedel. Vi måste i första hand behandla orsaken till symtomen genom en god personcentrerad omvårdnad. 

Finns det något demensläkemedel? Ja, det finns läkemedel som kan lindra de kognitiva symtomen av demenssjukdomen. Enligt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ska personer med kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom erbjudas behandling med symtomlindrande läkemedel i form av kolinesterashämmare, t.ex. Donepezil, Exelon och Reminyl. En nypublicerad studie från Skånes universitetssjukhus visar att symtomlindrande läkemedel som ges vid Alzheimers sjukdom dessutom kan förlänga både livslängden och tiden som personen klarar sig utan hemtjänst och särskilt boende. När personen har kommit längre in i sin sjukdom ska personen även erbjudas behandling med memantin, t.ex. Ebixa och Memantine. Även denna behandling syftar till att minska de kognitiva symtomen och upprätthålla den allmänna funktionsförmågan. 

Astrid Norberg, professor i omvårdnad säger: ”Så länge det inte finns något botemedel mot demenssjukdom är god omvårdnad den bästa behandlingen”

Visst är det så!

4 november, 2014
av Demensteamet
Inga kommentarer

Utbildning i MMSE-SR – Demenskunskap och klocktest

MMSE

Vi skulle vilja tipsa er om en utbildning som går av stapeln redan nästa vecka, den 12 november, och där det finns platser kvar! Kom och lyssna på Beata Terzis, chefpsykolog på Minnesmottagningen Dalens sjukhus som föreläser om demenskunskap och om MMSE-SR (gamla MMT). Under dagen föreläser även Johan Nordmark, Geriatriker på Geriatrikkliniken Västmanlands sjukhus i Västerås, om klocktestet. Läs hela inbjudan här »

MMSE-SR och klocktestet är screeninginstrument som mäter kognitiva funktioner och förändringar i dessa. Båda dessa ska användas som en vägledning vid demensutredningar och vid uppföljningar. Instrumenten används oftast av sjuksköterskor eller arbetsterapeuter i primärvård eller på kommunens särskilda boenden. Det är av stor vikt att alla som utför MMSE-SR har kunskap om instrumentet och följer manualen för att patienten ska få en tillförlitlig bedömning. 

På Demenscentrums hemsida finns utbildningsfilmer hur MMSE-SR ska användas i praktiken. Läs mer här »

Du hittar hela vård- och omsorgsprogrammet för personer med demenssjukdom i Västmanlands län där MMSE-SR finns som en bilaga här »

16 oktober, 2014
av Demensteamet
Inga kommentarer

Ändringar i patientdatalagen

I patientdatalagen finns det regler hur information om en person får användas och utbytas inom hälso- och sjukvården. 

Från den 1 oktober 2014 har det gjorts ändringar i patientdatalagen när det gäller personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet med lagändringen är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer. 

Beslutet innebär följande:

Personer med nedsatt beslutsförmåga kan registreras i kvalitetsregister under förutsättning att personens inställning så långt som möjligt har klarlagts och att det inte finns anledning att anta att personen skulle ha motsatt sig registrering.

För att göra det lite tydligare… 

I första hand ska vi som personal stötta personen på ett sådant sätt att han/hon i så stor utsträckning som möjligt själv kan ta ställning till registrering och därmed hävda sin självbestämmanderätt. Personen ska ha fått information om registret och därefter inte motsatt sig registrering. Det krävs alltså inget samtycke till registreringen, men att personen har en möjlighet att säga nej.

När personen själv inte kan ta till sig och förstå informationen, d.v.s. när personen har nedsatt beslutsförmåga, behöver vi ta reda på personens inställning till registrering. Det kan göras genom att rådfråga anhöriga. När vi har klarlagt personens inställning till registrering i kvalitetsregister och inte ser någon anledning att anta att personen skulle ha motsatt sig registrering då får vi registrera personen. 

Bedömningen om beslutsförmågan samt kartläggning av inställning ska dokumenteras i patientjournal. Personuppgifter i  nationella kvalitetsregister ska så snart som möjligt utplånas om det finns anledning att anta att den enskilde skulle motsätta sig den.

Avsnittet om kvalitetsregister i riktlinjerna för hälso- och sjukvård i Västerås Stad har ändrats. Varje utförare ska skriva lokala rutiner kring detta. 

Hoppas att det blev lite tydligare för er och lycka till med ert fortsatta arbete med BPSD-registret! 

Hör av er om ni behöver vårt stöd!

Hälsar Caroline och Lotta

10 september, 2014
av Demensteamet
Inga kommentarer

Hur kan vi upptäcka smärta vid demenssjukdom?

Du som personal står dagligen inför stora utmaningar när du arbetar med personer med demenssjukdom. Vid en demenssjukdom får personen bland annat en försämrad kommunikationsförmåga vilket leder till svårigheter att förmedla sina upplevelser, behov och önskemål. Det kan till exempel gälla smärta. 

Hur ska Kalle kunna förmedla till dig att han har ont någonstans när han inte kan säga det med ord? När smärta inte kan förmedlas med ord uttrycks den istället på andra sätt t ex genom att personen blir orolig, får ångest, får svårigheter att sova eller blir aggressiv. Här kan du som skicklig personal göra skillnad! 

Hur kan du uppmärksamma att Kalle har ont? Vad krävs det av dig? Det viktigaste är att arbeta personcentrerat för det är först då som du kan se att Kalle har ont, vad som framkallar smärtan, i vilka situationer den uppkommer och hur den påverkar Kalle. Ett stöd i bedömningen är att använda ett smärtskattningsinstrument. För personer som har svårt att själva beskriva sin smärta finns det ett smärtskattningsinstrument som heter Abbey Pain Scale. Där bedömer du personens röstuttryck/ljud, ansiktsuttryck, kroppsspråk, beteende, om det är fysiologiska eller kroppsliga förändringar samt vilken typ av smärta det är. En stor fördel med att använda ett sådant instrument är att du även använder det vid uppföljningen för att se om smärtlindringen har gett effekt.

Det vi vet är att smärta hos personer med demenssjukdom är mycket underbehandlat och att en obehandlad smärta gör att personen får lida i onödan. Här behöver alla yrkesgrupper i teamet vara involverade och bidra med sina kunskaper för att Kalle ska få hjälp att lindra sin smärta. Hur arbetar ni idag med att kartlägga smärta på din arbetsplats?

// Lotta & Caroline