Demensteamet Västerås Stad

För en god och säker demensvård

2017/10/19
av Demensteamet
Inga kommentarer

Västeråsmodellen – teknik, boendemiljö och arbetsmetod

Hej! 

Västeråsmodellen, har du hört talas om den? Arbetar du för personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende för personer med demenssjukdom? Då berörs du i hög grad av modellen och behöver ta del av den för att kunna använda den i ditt dagliga arbete. Modellen berör inte bara dig som arbetar med personer med demenssjukdom utan även anhöriga. Jag skulle vilja påstå att den berör oss alla och är starten på ett paradigmskifte i demensvården. 

Äntligen har vi fått en modell som syftar till att minska generella begränsningsåtgärder i boendemiljön för personer med demenssjukdom. En modell som ger oss möjlighet att arbeta med teknik, boendemiljö kombinerat med nya arbetssätt och som syftar till att förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom.

Vill du läsa  om Västeråsmodellen så gör du det här

Nu breddinförs modellen i Västerås vilket innebär att flera medarbetare på särskilda boenden för personer med demenssjukdom har varit på inspirerande workshops, förskrivare har varit på utbildningstillfällen där hjälpmedelskonsulenter har gett en fördjupad kunskap kring larm och nu erbjuds inspirerande föreläsningar av Gun Aremyr. 

Ta del av inbjudan genom att klicka på den och anmäl er till vår kollega: ulrika.stefansson@vasteras.se

Kom så många som möjligt för det här är ett tillfälle ni inte vill missa! //Demensteamet

 

2017/09/14
av Demensteamet
Inga kommentarer

Att besöka er är alltid lika trevligt!

Att få möjlighet att träffa er vårdpersonal (alla professioner) och chefer på det boende eller verksamhet du arbetar på är alltid lika välkomnande och inspirerande. Vi besöker t.ex. hemtjänstgrupper, äldreboenden med och utan inriktning demens, servicehus samt service- och gruppbostäder inom LSS. Ja, egentligen alla verksamheter där det finns personal som arbetar för personer med demenssjukdom.

Det finns olika anledningar som föranleder ett besök av oss. Eftersom vi utbildar er i olika verktyg så vill vi gärna veta hur det går för er och stötta er vid behov genom att besöka er. Besöket kan även gälla personärenden, när ni behöver handledning för att se nya möjligheter till åtgärder som kan lindra BPSD. Ibland föreläser vi på APT, är med på teammöten eller på planeringsdagar. Tillsammans kommer vi fram till ett upplägg som passar just er verksamhet bäst.

Nyligen besökte vi ett gäng positiva boendestödjare för att följa upp ett utbildningstillfälle i Tidiga tecken som är ett kartläggningsverktyg inom LSS. De hade alla haft möjlighet att använda verktyget och såg behov av att övriga medarbetare skulle få möjlighet att gå utbildningen i Tidiga tecken, där även kunskap om målgrupp, åldrande och demens ingår.

Vi har även nyligen besökt ett äldreboende där BPSD-administratörerna behövde stöd i den fortsatta implementeringen av arbetssättet. Det är flera faktorer som påverkar implementeringen av ett nytt arbetssätt, både i rätt riktning men även faktorer som leder till att implementeringen stannar av. I Västerås är de flesta boenden igång med att göra kontinuerliga personregistreringar i BPSD-registret. Några boenden har tyvärr tappat fart vilket kan ses i statistiken på BPSD-registrets hemsida. Orsaker till det är såklart individuellt för varje boende, men det kan t.ex. bero på personalomsättning inom alla professioner, att lokala rutiner/instruktioner saknas, att det multiprofessionella teamet saknar forum och rutiner, kunskap hos övriga medarbetare och läkare o.s.v. Det gör att ibland behöver man sätta sig ner och planera, skriva en handlingsplan för vad som ska göras och när. 

Välkomna att ta kontakt med oss om ni behöver stöd och handledning!

//Demensteamet

2017/08/23
av Demensteamet
Inga kommentarer

Möten med minnen

Hej på er! 

Hoppas att ni alla har haft en skön semester och har tankat på lite ytterligare energi. Sen i måndags är jag och Lotta på plats efter semestern och är i full fart att planera för höstens aktiviteter.

Vi vill tipsa dig om att följa oss här på bloggen och gilla oss på Facebook för att få koll på kommande aktiviteter. Om du scrollar ner lite på sidan så ser du rubriken ”Följ bloggen via e-post”. Skriv in din e-postadress där så får du ett e-post skickat till dig varje gång ett nytt blogginlägg publiceras. Smidigt! Passa också på att klicka dig runt på hemsidan för att se nytt som publiceras, t.ex. under fliken ”utbildningar” där det redan nu finns spännande utbildningar att anmäla sig till. 

Vi vill även tipsa dig om ”Möten med minnen” på Karlsgatan 2, Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. Det är specialvisningar för personer med demenssjukdom tillsammans med anhörig eller personal. Under hösten erbjuds två olika visningar:  ”Abstrakt – konst med färg och form ur museets samling” och ”När då var nu- Modärna tider”. Under visningen tittar ni tillsammans på några utvalda föremål eller konstverk. Ta chansen att delta tillsammans med den person du arbetar för eller som du är anhörig till. Jag var med vid ett tillfälle när detta startade för 3 år sedan och det är en häftig upplevelse när minnen väcks till liv! Klicka här för att komma till inbjudan! 

Snart kommer inbjudan till höstens inspirationsträff för dig som är administratör i BPSD-registret. Denna gång i form av en föreläsning med en inbjuden föreläsare du inte vill missa så håll ögonen öppna! 

Ha det fint så hörs vi snart igen! 

Caroline

 

 

 

2017/06/08
av Demensteamet
Inga kommentarer

Ljudmiljöns betydelse

Har du någon gång satt dig ner på din arbetsplats, blundat och lyssnat på alla ljud som finns omkring dig?

Om inte, försök att ta dig tid till det. Det krävs 5 minuter. Analysera vilka ljud som finns och hur de skulle kunna upplevas och tolkas om du har en demenssjukdom. Vi har mycket ljud omkring hos hela tiden, vissa ljud är behagliga som vi förstår och uppskattar t.ex. bra musik medan andra ljud kan upplevas som mer obehagliga och som vi har svårare att förstå. Om vi inte förstår vad ljudet står för eller kommer ifrån kan det upplevas som ännu mer obehagligt. Hur kan t.ex. en ringsignal från en mobiltelefon eller ett larm upplevas av en person med demenssjukdom? Eller skrapande stolar, slamrande bestick och porslin, en vattenkran som spolar, radion som bjuder på senaste hitsen och TV:n som låter?

Personer med demenssjukdom har svårt att filtrera var ljud kommer ifrån och även sortera alla sinnesintryck. Vi som arbetar för personer med demenssjukdom behöver ha kunskap om att ljudmiljön påverkar och kan skapa BPSD. Ett exempel är en för hög ljudmiljö vid måltiden som kan göra att personen inte klarar av att sitta kvar och äta vilket kan leda till att personen blir motorisk rastlös och får problem att äta. Om personen inte får i sig tillräckligt med mat kommer det i sin tur att leda till andra symtom som t.ex. irritabilitet. Ett symtom ger ofta ett annat och påverkar personens vardag.

Vad kan vi göra då för att förbättra? För det finns mycket som vi kan göra för att underlätta för personen med demenssjukdom! Vissa saker kan vi förbättra så att ljudmiljön blir bättre generellt, t.ex. att sätta möbeltassar på alla stolsben och att inte köra diskmaskinen under måltiden. Ofta behöver vi anpassa ljudmiljön för en specifik person i syfte att minska BPSD och därmed öka välbefinnandet. Vi som personal behöver sätta oss tillsammans och klura, vad ska vi tänka när det gäller ljudmiljön när vi är inne hos Anna? Det är något som kan stå i bemötandeplanen eller under rubriken lugn ljudmiljö på vårdåtgärder i BPSD-registret. Viktigt att komma ihåg är att det inte alltid handlar om att ta bort ljud utan att det även kan handla om att lägga till ljud som bidrar till igenkänning, t.ex. att lyssna på sin favoritmusik i hörlurar.

I detta kunskapsmaterial från Myndigheten för delaktighet kan du läsa mer om ljudmiljö och hur vi kan arbeta med den och denna checklista kan du använda som stöd när du ska göra anpassningar av bland annat ljudmiljön där du arbetar. Passa på att kika på dem, de innehåller mycket tänkvärt när det gäller boendemiljö för personer med demenssjukdom.

En bra ljudmiljö är inte bara bra för personen med demenssjukdom utan även för dig som personal. Ett vinnande koncept! Lycka till!

Ha en fin dag!

/Caroline och Lotta

2017/05/18
av Demensteamet
Inga kommentarer

Gästbloggare- Gunilla Schiölde

Vad gör psykologen i en demensutredning?

Sedan nio år jobbar jag, Gunilla Schiölde, som Geriatriska mottagningens psykolog i Västerås. Det är här regionens demensutredningar på specialistnivå sker. På Geriatriska mottagningen finns också läkare, kurator, arbetsterapeut, logoped, sjuksköterska och undersköterska som alla på olika sätt kan involveras kring våra patienter. Majoriteten av demensutredningarna sker inom primärvården men ibland behövs våra insatser. Vid diagnostiska och/eller terapeutiska problem vid misstänkta eller kända demenstillstånd, hastigt progredierande demenssymptom samt demenssymptom hos patienter yngre än 65 år remitteras man till oss enligt Vård- och omsorgsprogrammet för personer med demenssjukdom i Västmanlands län.

Hos oss möter patienten och närstående först en av våra läkare som avgör vilka ytterligare insatser som behövs i utredningen. Vanligen anlitas jag som psykolog då patientens symptom inte är så omfattande och därigenom mera svårbedömda eller då det är besvärligt att särskilja olika tänkbara diagnoser. I tidigt skede kan demenssjukdom, eller kognitiv sjukdom som det numera också kallas, likna till exempel depression eller utmattningssyndrom. Omvänt kan depression och utbrändhet ge intryck av att man är på väg in i en demenssjukdom. Ibland existerar de samtidigt.

Ibland klagar patienten över minnesproblem fast det i första hand är språkförståelsen som har börjat försämras. Man upplever sig inte minnas vad andra sagt, men egentligen handlar det om att man inte riktigt förstått och därigenom inte kunnat lägga det på minnet. Vid kognitiv sjukdom påverkas också förmågan att förstå sig själv. Hur ska man då kunna förstå vad som är fel med en?

I dessa fall passar en neuropsykologisk testning bra. Den testar en mängd olika förmågor som kan påverkas vid hjärnsjukdom och psykiska tillstånd. Testen försöker så mycket som möjligt att särskilja de olika förmågorna från varandra för att hitta var de största svårigheterna ligger. Men det är också viktigt att titta på vad som fungerar bra och vad man har kunnat tidigare. I viss mån kan man ringa in också detta genom tester.

Lika viktigt är det förstås att prata med patienten, både om hur han eller hon mår och har det för närvarande och om hur det har varit tidigare i livet. Patientens egen förmåga att uttrycka sig och berätta får styra var samtalet hamnar och hur djupt vi går. Ibland hamnar vi i en svår arbetssituation, ibland i konflikter i äktenskapet, ibland i svårigheter som följt en hela livet. Om patienten berättar om koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter redan som barn måste tolkningen av de aktuella svårigheterna och testresultaten ta hänsyn till detta. Utbildningsbakgrund är en viktig aspekt i bedömningen av de kognitiva svårigheterna. Vad man arbetat med sätter ofta tydliga spår och många gånger gläds jag åt att patienten hamnat på rätt plats i livet. Konstruktören som har en utmärkt rumslig förmåga. Kontoristen som snabbt överblickar ett papper och hittar det väsentliga.

Trots en jobbig testning på ett par timmar blir ofta mötet med patienten gott. Vi skiljs med känslan att vi förstått och sett varandra och att syftet med prövningen i slutänden är att patienten ska få den hjälp som står till buds. Mitt efterarbete tar vid där jag analyserar det som blivit sagt, testresultaten, tar hänsyn till vad man kan förvänta sig av patienten utifrån ålder och bakgrund och gör en bedömning. Ett utlåtande på tre-fem sidor överlämnas sedan till patientens läkare på mottagningen som ger ett utredningssvar då alla delar i utredningen är klara.

Vänliga hälsningar Gunilla!

2017/05/11
av Demensteamet
Inga kommentarer

Hur går en demensutredning till?

Du som vårdpersonal eller anhörig börjar märka att något har hänt med Greta. Hon kanske ställer samma frågor om och om igen, börjar få svårt att hitta i sin närmiljö, kanske är förändrad i humöret och har praktiska svårigheter t ex att sätta igång en tvättmaskin. Då är det sannolikt något som inte stämmer! Det du uppmärksammar kan bero på en demenssjukdom, men det kan också bero på något annat som t ex en infektion, B-vitaminbrist eller något med ämnesomsättningen. Demensutredningen syftar till att personen ska få rätt demensdiagnos men även för att utesluta andra orsaker till symtomen. Symtomen som personen har ska påverka personens vardag och vara bestående, personen ska haft symtomen i minst 6 månader innan diagnos kan ställas.

Demensutredningen görs hos personens familjeläkare med stöd av minnessjuksköterska och arbetsterapeut. Vid behov remitteras personen till Geriatriska mottagningen på sjukhuset, vilket alltid ska göras om personen är yngre än 65 år samt vid misstanke om någon ovanligare demensdiagnos (t ex frontotemporaldemens och Lewy Body sjukdom).

Vad är det som ingår i en demensutredning? 

  • Sjukdomshistoria
  • Blodprovstagning
  • Läkemedelsgenomgång
  • MMSE-SR och klocktest (screeningtest)
  • Fysiskt och psykiskt status
  • Funktions- och aktivitetsbedömning
  • Skiktröntgen av hjärnan

 

Information från alla delar sammanställs, lite som att lägga ett pussel, för att se vilken demensdiagnos personen har. Den vanligaste demensdiagnosen är Alzheimers sjukdom som ca 60 % av de med demenssjukdom har. Demensdiagnosen och ev. läkemedel följs sedan upp av läkaren. 

I Västerås och i övriga Västmanland används Västmanlandsmodellen vid en demensutredning . Den utgår från Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom”. 

Det finns även ett Vård- och omsorgsprogram riktat  till alla i Västmanland som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Vård- och omsorgsprogrammet är uppbyggt utifrån tre delar. Den första delen beskriver det grundläggande gemensamma krav som all vård och omsorg utgår från, den andra delen beskriver utredning och behandling som sker i regionen och i huvudsak i primärvården och den tredje delen beskriver särskilda behov och rättigheter för den demenssjuke som tillgodoses av kommunen.

I nästa blogginlägg har vi en gästbloggare från geriatrikmottagningen!

Ha en bra dag!

//Lotta och Caroline

2017/04/18
av Demensteamet
Inga kommentarer

Symtomlindrande läkemedel vid Alzheimers sjukdom

När en person har fått diagnosen Alzheimers sjukdom så har personen rätt att bli erbjuden behandling med symtomlindrande läkemedel. Symtomlindrande läkemedel är det som tidigare och faktiskt fortfarande lite felaktigt kallas för bromsläkemedel. Läkemedlen bromsar inte sjukdomen däremot så lindrar de demenssymtomen vilket kan ge stora vinster för personen. Man kan se effekter inom uppmärksamhet och koncentration samt att personen fungerar bättre, ”är mer med”. Det kan för personen innebära att vardagen fungerar lite bättre lite längre, till exempel att personen kan bo kvar hemma något år till innan man behöver flytta till ett äldreboende.

De symtomlindrande läkemedel som erbjuds när personen är i den lindriga fasen dvs i början av sjukdomen, heter acetylkolinesterashämmare. Det finns idag dessa tre  att välja på: donepezil, rivastigmin och galantamin. All läkemedelsbehandling bör vara individuell dvs att dosen och läkemedelssorten anpassas utifrån vilken effekt och biverkningar personen får. Läkemedlet ska följas upp och utvärderas av läkaren och där är du som personal eller anhörig tillsammans med personen viktiga för att förmedla vad ni ser och upplever av effekt/biverkningar.

När personen kommit längre in i sjukdomen, vid medelsvår-svår fas så kan personen erbjudas NMDA-receptorblockeraren  memantin. Det är ett läkemedel som kan kombineras med det förstnämnda läkemedlet. Effekterna av det läkemedlet är även där förbättring av de kognitiva funktionerna dvs tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande samt lindring av beteendesymtom t ex agitation. 

Läkemedelsverket kan du läsa mer om läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom eller prata med aktuell läkare.

Mvh Lotta och Caroline

 

 

2017/04/06
av Demensteamet
Inga kommentarer

Vad står det i Annas bemötandeplan?

Är bemötande viktigt? JA, hoppas vi att du svarar på den frågan. Vid en demenssjukdom blir det skador i hjärnan vilket gör det svårare för personen att tolka och uppfatta det som sker. Personer med demenssjukdom är precis som vi, olika personer med olika erfarenheter och behov. Därför måste vi anpassa vårt bemötande. Det är en utmaning, men så viktigt, för om vi inte hittar ett sätt att nå fram så kan det leda till att personen får BPSD. 

Ett exempel… Anna ställer samma fråga om och om igen när du är hos henne ”Vem är du? och vad gör du här?” Du svarar att du heter Karin och kommer från hemtjänsten och är där för att hjälpa henne att handla. ”Jag behöver ingen hemtjänst och förresten så handlar jag själv” svarar Anna.

Hur ska du veta hur du på bästa sätt ska bemöta Anna i den situationen? Då behöver du ha kännedom om Anna. Vem är Anna? Hur har hon levt sitt liv? Levnadsberättelsen är ett väldigt bra verktyg för att få kunskap om personen, kunskap som personen själv kanske inte kan förmedla längre. Det skulle kunna vara så att levnadsberättelsen ger dig information om att Anna har älskat att baka. Så för att få komma in till Anna kanske du kan använda dig av den informationen, t.ex. så här:

”Den där tårtan du bjöd mig på sist, det är den godaste jag någonsin har ätit. Ska vi göra en tillsammans så får du lära mig hur man gör. Vi tittar i kylen för att se om du har det som behövs? Det saknas både ägg och mjölk, när jag ändå springer iväg så kan jag köpa med lite annat som saknas till frukosten”.

Det kan vara en stor vinst att ha en skriven bemötandeplanen där det t.ex. står vad du ska svara eller prata med Anna om. Bekräfta henne som person genom att berömma hennes goda bakverk som hon gör och har gjort, den där tårtan du bjöd på den var gudomlig, visa gärna bilder på tårtor och prata om innehåll samt dekoration. Bygg samtalet utifrån personen som du har framför dig.

Så skriv en bemötandeplanen för den som du är kontaktman för och ta reda på mer om personen för att få den så personcentrerad som möjligt. Hjälp varandra i personalgruppen genom att dela med er av era erfarenheter.

Vill du veta mer om bemötande eller hur du ska tänka när du skriver bemötandeplanen är du välkommen att kontakta oss.

Ha en fin dag! 

Lotta och Caroline

 

2017/03/30
av Demensteamet
Inga kommentarer

Personer med utvecklingsstörning blir också äldre!

Personer med utvecklingsstörning blir också äldre och får åldersrelaterade försämringar och sjukdomar. Detta ställer högre krav på den vård och omsorg personen har rätt till. Med en högre ålder ökar till exempel risken att drabbas av en demenssjukdom. När det gäller utredning av demenssjukdom för personer med utvecklingsstörning blir utmaningarna större: Vad kan vara symtom på en demenssjukdom? Hur kan vi uppmärksamma symtomen? Är det alltid en demenssjukdom som är orsaken till det vi ser? Får personen en demensutredning och i så fall hur görs den? En annan utmaning med åldrande för dessa personer är att möjliggöra det multiprofessionella teambaserade arbetssättet, att anpassa boendemiljön, att anpassa kommunikationen, att arbeta personcentrerat, att använda levnadsberättelsen. Ni ser, listan kan göras lång!  

Sedan våren 2015 utbildar vi i Demensteamet personal på service- och gruppbostäder i kartläggningsverktyget Tidiga tecken. I Västerås stads hälso- och sjukvårdsriktlinjer står det att personer med utvecklingsstörning som har uppnått åldern 50 respektive 40 år (vid Downs syndrom) ska erbjudas kartläggning med Tidiga tecken. Utbildningens ger deltagarna praktisk kunskap i att använda verktyget för att uppmärksamma förändringar och symtom. Deltagarna får även kunskap om utvecklingsstörning, åldrande och demenssjukdom. Tidiga tecken är ett teambaserat verktyg där kontaktman och ansvarig sjuksköterska behöver involveras och ibland även anhörig, läkare, habiliteringen och kontaktperson på daglig verksamhet. Tidiga tecken är ett underlag att ta med till läkaren vid en demensutredning men även vid misstanke om andra sjukdomstillstånd.

Utmaningarna är flera men är viktiga att arbeta med för att kunna erbjuda den bästa möjliga vården och omsorgen.

// Lotta och Caroline

2017/03/23
av Demensteamet
Inga kommentarer

Gästbloggare – Barry Karlsson

Hej! Mitt namn är Barry Karlsson.

Jag är specialist i neuropsykologi vid Hälsa och habilitering i Region Uppsala. Jag har sedan början av 2000-talet ansvarat för att utveckla utrednings- och bemötandefrågor vid åldrande hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi tog tidigt kontakt med våra norska vänner och översatte deras kartläggningsmaterial Tidlige Tegn till svenska som då blev Tidiga tecken – ett verktyg som på en bred basis avser att registrera åldersförändringar. Verktyget är också ovärderligt när det senare kommer till att fastställa till exempel demensdiagnos eller att lägga upp strategier för bemötande vid åldrande och boendefrågor.

Vi har en hemsida: www.tidigatecken.se där vi löpande presenterar nyheter och en hel del gratismaterial. En utmaning vid allt arbete är att få en kontinuitet vid planering av insatser så brukarna inte riskerar att hamna i ”brandkårsutryckningar”, dvs. att en situation till slut blir så ohållbar att det krävs akuta insatser. Istället behöver man arbeta långsiktigt, till exempel med ”10-års regeln”. Det vill säga att vi hjälper till att tänka och planera i god tid, men utan att oroa. Vi arbetar även med nationell och nordisk samordning samt med några pågående forskningsprojekt.

Hälsningar! 

Barry