Måndagen den 13 januari 2025 sänds ”Fråga doktorn” på SVT1 kl.18.45-19.30
Säsongens första avsnitt handlar om BPSD-registret och vår registerhållare Moa Wibom finns på plats i studion. I programmet visas ett reportage från ett särskilt boende i Umeå där man arbetar systematiskt för att göra vardagen bättre för de svårt sjuka.
Många fler av alzheimerfallen skulle kunna förhindras. Det har professorer inom neurologi och livsstil som Miia Kivipelto (Karolinska Institutet) sagt länge. Men att det är så HÄR säkert och rör sig om så MYCKET som 45 procent är nytt. Även om livsstil mycket handlar om egna val behöver den enskilda människan hjälp på samhällsnivå för att klara att leva mer hjärnvänligt. Det menar forskare. Varför får vi inte den hjälpen?
Forskning. Ju mer koll på riskerna vi har desto större blir chanserna. Antalet människor som drabbas av kognitiva sjukdomar som leder till demens, som tex Alzheimers sjukdom, ökar snabbt världen över. Prognosen är att det år 2050 kommer att finnas 153 miljoner drabbade, vilket kommer att innebära såväl stora ansträngningar på sjukvård och social omsorg som höga kostnader. Varför: Vi blir bättre på att diagnosticera och vi blir allt äldre. Men varför drabbas vissa och inte andra? Det handlar inte bara om ärftlighet och ålder.
Att höra dåligt är en riskfaktor. Vad skulle det tex innebära om de med hörselproblem skulle få en hörapparat gratis och på så sätt öka förutsättningarna för en friskare hjärna? Bild: Pexels.
Forskare har nu identifierat 14 faktorer som signifikant ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom som leder till demens. Större medvetenhet och aktiv eliminering av dessa redan i tidig ålder, tros kunna förhindra eller fördröja hela 45 % av sjukdomsfallen.
Professor Gill Livingston vid University College London, ledde forskningsprojektet och menar att resultatet bevisar att man kan avsevärt öka chanserna att slippa drabbas av kognitiva sjukdomar eller åtminstone fördröja insjuknandet. Ju tidigare vi blir medvetna om riskerna och minimerar dem, desto bättre, men hon betonar samtidigt att det aldrig är för sent.
Prognosen är att det år 2050 kommer att finnas 153 miljoner drabbade.
Redan 2020 redovisade The Lancet Commission 12 riskfaktorer som kan hänföras till 36% av demensfallen, utan inbördes ordning ser listan ut så här:
Högt blodtryck. Högt blodtryck under medelåldern är associerat med en ökad risk för demens senare i livet. En rekommendation är att sträva efter att bibehålla systolisk blodtryck på 130 eller mindre från cirka 40 års ålder.
Rökning. Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
Fetma. Studier visar att övervikt och fetma i medelåldern ökar risken att drabbas av demenssjukdom senare i livet. Fetma är BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd2).
Hörselnedsättning. Sambandet är så starkt att tidig upptäckt och behandling av hörselproblem har lyfts fram som den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar.
Depression. Risken att få Alzheimers sjukdom anses två gånger högre hos patienter med utmattningssyndrom och depression jämfört med patienter utan vare sig depression eller utmattningssyndrom.
Fysisk inaktivitet. Studier visar att ett enda motionspass på 35 minuter höjde halten av BDNF i blodet. BDNF är ett protein som har stor betydelse för att bilda nya synapser i hjärnan och som därmed är viktigt för minne och inlärning.
Diabetes. Diabetes påverkar hjärnfunktionen på lång sikt genom livet och ökar risken för att utveckla demens senare. Det är dock framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens.
Hög alkoholkonsumtion. Mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin).
Traumatisk hjärnskada. Till exempel slag mot huvudet ger en förhöjd risk att insjukna i demens så länge som 30 år efter själva skadan.
Luftföroreningar. Det går inte att säga att luftföroreningar orsakar demens, men personer som utsätts för mer luftföroreningar är mer benägna att utveckla demens.
Låg utbildning. Utbildning på alla olika nivåer har visat minska risken för demens och för en försämrad kognitiv förmåga, det vill säga att kunna tänka, känna och lära.
Social isolering. Att leva ensam redan i medelåldern är förknippat med ökad demensrisk senare i livet, men orsaken till att man lever ensam spelar stor roll. De som tex hade förlorat sin partner relativt tidigt i livet och som sedan fortsatte att leva ensamma har en mycket större riskökning jämfört med personer som aldrig hade levt med en partner.
Nu adderas alltså ytterligare två faktorer till listan:
Hög nivå av skadligt kolesterol i medelåldern kan kopplas till 9 % av fallen av kognitiv sjukdom.
Obehandlad synnedsättning senare i livet koppas till 2 % av fallen.
Världen över ses en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att vi lever hälsosamt och aktiverar oss både fysiskt och psykiskt. Nya forskningsrön ger oss hela tiden nya bevis för det. Dessa 14 riskfaktorer stämmer ju väl överens med de rekommendationer som 5-fingermetoden ger oss, och som beskrivs i professor Miia Kivipeltos, bok Hjärnhälsa – på dina fem fingrar : förebygg och minska risken för alzheimer och minnesproblem (2021).
Femfingermetoden: Motion, Hjärngympa, kosten, hålla koll på sina värden och social aktivitet. Bild: Privat.
Vi kan göra väldigt mycket själva för att minska risken att drabbas av kognitiva sjukdomar, men många av riskfaktorerna måste hanteras på en samhällsnivå
Vi kan helt enkelt göra väldigt mycket själva för att minska risken att drabbas av kognitiva sjukdomar, men många av riskfaktorerna måste hanteras på en samhällsnivå, det poängterar Fiona Carragher, forskningschef vid Alzheimers Society, London.
Med hjälp av motion, bra kost, hjärngymnastik och sociala nätverk kan vi hålla hjärnan i skick. Och genom att ta hand om våra blodkärl. Klyschan stämmer: Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.
Dr Susan Kohlhaas, verkställande direktör för forskning vid Alzheimers Research UK, som hjälpte till att finansiera forskningen, varnar dock för att ålder och genetik fortfarande är de största riskfaktorerna för demens.
Källa: The Guardian (länk), Demenscentrum.se (länk), KI (länk) och (länk), Hjärnfonden.se, samt Umeå Universitet (länk).
Här kan man lyssna på en podd om just hörsel och demens (Sveriges Radio): (länk).
Mer forskning i korthet:
En av landets främsta alzheimerforskare Bengt Winblad prisas!
En nestor får pris. Alzheimer Life fick som en av landets intresseorganisationer i allmänhetens tjänst närvara vid och samtala på scen under en av punkterna på Solstickans forskningssymposium i veckan. Symposiet hölls till ära för pristagare Bengt Winblad, en av landets, tror faktiskt nästan man kan skriva världens, mest erfarna alzheimerforskare. Vi sammanfattar lite av allt det som sades (och vad som inte sades) under kanske ett av årets viktigaste forskningssymposium.
Bengt Winblad, KI och nestor inom alzheimerforskning fick välförtjänt pris.
Vilken är grundorsaken till att vissa får alzheimer och vissa inte? Varför dör nervceller i förtid hos vissa hjärnor och inte andra? Är en inflammation bra eller dålig för hjärnan? Många frågor som rör kognitiva sjukdomar är ännu obesvarade. Vi vet inte.
Men spännande är allt vi nu ändå vet. Och allt som ändå HAR hänt på senare år i form av livsstilsforskning, diagnosmetoder (digitala minnestest och blodtest) och nya mediciner. Nu återstår själva implementeringen. Med andra ord, hur får vi folk att leva som de lär och hur får vi ut medicin till de som kan bli bättre av den, när den väl är här?
Vad god omvårdnad är. Som PO Sandman sammanfattade det hela: ”Mycket var INTE bättre förr”. Inom hans område, omvårdnad, har det hänt massor. Idag ser man människan bakom sjukdomen i senare stadier av demens, även om det borde bli än bättre och jämlikt över landet. Och hur får vi ihop en bättre omvårdnad med personalbrist över hela landet?
Att säga nej till den som behöver. Vesna Jelic, överläkare Karolinska Sjukhuset, beskrev den utmaning som många läkare på minnesmottagningar och vårdcentraler står inför när medicinerna väl är här. Vad kommer de säga till de 90 procent som INTE kommer kunna få medicin? Läs Demenscentrums utmärkta sammanfattning här: (länk). Jelics arbete och inställning väcker också frågan om hur ett bra läkarmöte ser ut, ur patientens perspektiv.
Ung med alzheimer? En grupp som, med rätta, uppmärksammas mer nu än tidigare är de som är yngre och drabbade. Sakta börja svenskar förstå att kognitiv sjukdom inte bara drabbar minnet eller är något som naturligt kommer med åldern utan är en diagnos som även kan drabba någon under 65 år. Men sakta är ordet.
Alzheimer Life är sprunget ur detta och har länge tryckt på om den svåra situation som de som inte passar in i normen av en alzheimerdrabbad sitter i. Kanske arbetar man fortfarande och har inte pension, man behöver annat stöd än det som finns preciserat, deras anhöriga behöver annat stöd än det som står i biståndshandläggarens bok och med barn hemmavid fortfarande ställs enorma krav på den som är sjuk. Malin Aspö på Karolinska Institutet sammanfattade detta i sin nyutkomna avhandling (länk).
Veckans repris: En sammanfattning om det senaste inom forskningen:
Podd från 2024 med Bengt Winberg, Moa Wibom, Anna Grönlund och Göran Hagman.
I dag lanserar vi FINGER abc, en avgiftsfri webbutbildning som ger konkreta råd om hur hjärnhälsan kan förbättras. Utbildningen vänder sig till allmänheten är baserad på den senaste forskningen om livsstilsförändringars betydelse för demenssjukdom.
– Den senaste forskningen visar att över 40 procent av alla fall av demens kan kopplas till livsstils- och miljöfaktorer. Och FINGER abc ger en introduktion hur du rent konkret kan förbättra din hjärnhälsa med enkla livsstilsförändringar, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och geriatriker och forskningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Vänder sig till allmänheten…
Utbildningen riktar sig i första hand till allmänheten. Även personer som redan har minnesproblem kan ha stor nytta av FINGER abc eftersom de livsstilsförändringar som tas upp kan bromsa utvecklingen av kognitiv svikt.
Utbildningen tar ungefär 1,5 timme och består av animeringar, filmer med experter samt fördjupande texter. Innehållet är uppbyggt kring fem livsstilsområden: hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll på hjärt- och kärlvärden.
– De här fem livsstilsfaktorerna har stor betydelse för utvecklingen av kognitiv svikt, säger Miia Kivipelto, som ligger bakom den ansedda FINGER-studien som utbildningen är baserad på.
Intresset är stort
Wilhelmina Hoffman, demensäkare och vd för Svenskt Demenscentrum säger att intresset för förebyggande åtgärder är stort:
– Och vi tror att FINGER abc kommer att uppskattas av alla som vill stärka sin hjärnhälsa, och av vårdgivare och samordnare som vill ge råd och stöd.
FINGER abc är avgiftsfri och har utvecklats med ekonomiskt stöd från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning.
Sjukdom förändrar livet och det kan vara utmanande när ens närstående drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD). BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som bidrar till att vård- och omsorgspersonal aktivt kan arbeta för en bättre individanpassad vård med fokus på ökad livskvalitet och minskat lidande genom individuella och personcentrerade vårdåtgärder.
Du som är anhörig eller som står nära en person som drabbas av en kognitiv sjukdom/demenssjukdom har en viktig roll, då du troligtvis har god kännedom om din närståendes vanor, behov och erfarenheter i livet.
I april anordnar BPSD-registret två webbinarium som vi gärna vill bjuda in dig/er till. Webbinarierna är en möjlighet att både få värdefull information och möjlighet att ställa frågor. Ena tillfället riktar sig generellt till alla anhöriga och dig/er som står nära, medan det andra framför allt har yngre anhöriga som målgrupp (ca 15-30 år).
Deltagandet är kostnadsfritt och genomförs via Zoom. Anmälan krävs och görs via inbjudan på länk nedan.
Onsdagen den 3 april 2024 kl. 12.00-12.45 (Målgrupp: alla) Inbjudan & anmälan
För ett tag sen gick min mor bort i Alzheimers sjukdom och som ett led i sorgearbetet skrev jag låten Kronblad. Den framfördes på hennes begravning och efter lite förfrågningar enades vi om att spela in den, jag och artisten Daniel Bentzen. Vi har insett att texten kan spela en viktig roll även för andra anhöriga – det är ju väldigt många som befinner sig i olika faser av sorgearbetet, dessutom både direkt och indirekt drabbade.
Jag skulle uppskatta att det sista jag fick av mamma – inspirationen till texten – kan komma andra till gagn!
Lyssna gärna på Johns låt på Youtube länken nedan. Den finns även på Spotify och han betonade noga att han har inget vinstintresse i detta utan vill sprida tröst och kanske även hjälp genom låten till andra.
Vad är det med musiken som gör att vi inte glömmer?
Berättelserna är många. Någon som inte minns nästan något längre kan sjunga med i en sång eller bli som förut för en minut. Musiken har ackompanjerat människans livshändelser sedan urminnes tider. Nu behöver vi den för att kunna mötas när någon är längre gången i en kognitiv sjukdom.
Peter Lundberg, själv diagnosticerad med Alzheimer, undersöker hur hans musik kan hjälpa honom i framtiden och han har forskningen på sin sida.
Peter Lundberg Jobbat i teknikbranschen. Musik, teater och sitt sommarhus är stora intressen. Egna fördomar och stigmat runt kognitiva sjukdomar fick honom att engagera sig. Peter Lundberg. 60 år, har tidig Alzheimer sedan januari 2023.
Klokskap och varsamhet gäller för och med den sjuke…
Ibland har vården en tendens att vilja informera om vad som komma skall. Och det kan, som bekant, vara mycket när det gäller kognitiva sjukdomar. Men det kan vara en björntjänst.
Precis som vi lär våra förskolebarn att höja handen och säga stopp! när något känns fel för dem måste vi respektera vuxna som inte vill ha all svår information direkt.
En vuxen person med en dödlig, obotlig sjukdom som diagnos måste själv få avgöra vad den vill veta. Läs om överinformationssjukan som drabbat oss!
Petra Tegman Silviasjuksköterska med inriktning på palliativ vård och demensvård.
Hon skiner alltid upp när jag kommer och säger då heeeeej på ett glatt sätt men med en ynka gråt i rösten av förvåning, ledsamhet och glädje samtidigt. Jag blir glad, skönt: hon minns mig än.
6 oktober var nationella anhörigdagen. En dag för den som stödjer någon som är sjuk. Läs hur det kan vara!
Caroline Cederroth Nylander Jag skriver under Instagramkontot en_dotters_röst där jag delar med mig av hur det är att vara anhörig till en älskad mamma som är sjuk i Alzheimer.
Vi träffar Kjell Ehn, en annorlunda fågel i Alzheimervärlden…
Han mår bra. Han lär sig ett nytt språk. Han springer i skogen. Han kramar sina barn och sin fru mycket. Han är öppen med vad som händer och sin situation. Och han fick Alzheimer som 60-åring. Ur mörkret som Kjell Ehn upplevde vid diagnosbeskedet så har han och hans familj kunnat hitta en väg. Läs och lyssna på samtalet som fick mig att häpna.
Vi får höra om hur det är att leva med demenssjukdom i det dagliga livet och i livets slutskede utifrån deltagande observationer på särskilda boenden i Japan och Sverige.
Föreläsare är Els-Marie Anbäcken, Docent i socialt arbete med inriktning äldre Linköpings Universitet. Lektor i socialt arbete, Akademin för Hälsa Vård och Välfärd Mälardalens Universitet.
Föreläsningen arrangeras av Folkuniversitetet i samarbete med Västmanlands läns museum.