Demensteamet Västerås Stad

För en god och säker demensvård

2017/03/01
av Demensteamet
Inga kommentarer

Gästbloggare – Håkan från BPSD-registret

Hej!

Jag heter Håkan Minthon och är regional koordinator på BPSD-registret. Jag jobbar på BPSD-registrets kansli med 4 medarbetare. Mina arbetsuppgifter är att utbilda administratörer och certifierade utbildare. Men också att hålla i nätverksträffar för de certifierade utbildarna och stötta dem i sitt arbete. Jag anordnar även inspirationsmöten för chefer, så de kommer igång med arbetet, ser vinsterna med att jobba strukturerat och då också kunna arbeta med förbättringar med hjälp av resultaten i BPSD-registret. Just nu håller jag på att sammanställa synpunkter från de certifierade utbildarna om remissförslaget på nationella riktlinjer inom demens. En stor del av arbetet är också att ge support i olika ärenden gällande registret till alla användare. Jag har jobbat med detta sedan 2011 och det är det roligaste arbete jag haft. Att få träffa så många fantastiska och engagerade personer runt om i vårt avlånga land, som jag gjort, är helt underbart! 

För ca 10 år sedan började vi i Malmö att prova ett strukturerat arbetssätt för personer med BPSD, för att minska användningen av olämpliga läkemedel och få en bättre förståelse för varför personer agerar som de gör. Upplägget var observation, analys, vårdåtgärder och utvärdering. Observationen görs med hjälp av NPI-skalan. Analysen med hjälp av en checklista. Vårdåtgärderna ska vara personcentrerade. Utvärderingen görs med en ny skattning av NPI-skalan. 2010 blev detta arbetssätt ett nationellt kvalitetsregister, BPSD-registret.

I dag är det ca 6000 enheter som är anslutna från 287 kommuner. 24000 personer har fått utbildning om hur man registrerar i BPSD-registret. 45000 personer med demenssjukdom finns i registret, och det är gjort ca 120 000 registreringar. Det finns idag 280 certifierade utbildare runt om i landet som gör ett fantastiskt jobb med att utbilda och implementera detta arbetssätt i kommunerna.

Vi kan tydligt se att BPSD minskar. Olämpliga läkemedel används i mindre utsträckning och personer med demenssjukdom mår bättre. Personalen visar en arbetsglädje och på vissa enheter kan man se en minskad sjukfrånvaro sedan man började med BPSD-registret. Registret och arbetssättet sprider sig till fler och fler enheter runt om i landet. Det är fantastiskt roligt att se hur det utvecklar sig och att många får hjälp med att få en bättre vardag.

Man kan genom att följa sina resultat starta förbättringsarbete på olika nivåer. Ett bra sätt att se hur kommunen exempelvis ligger till med bemötandeplaner är att följa detta med våra kvalitetsindikatorer, som redovisas öppet på hemsidan. Många kommuner ligger bra till vad gäller antal bemötandeplaner även om det kan bli mycket bättre. Det är också viktigt att se vad man skriver i bemötandeplanen. Är det en bemötandeplan som handlar om mötet eller är det en genomförandeplan med åtgärder?

I Västerås ser jag tydligt att ni har minskat antalet personer som använder olämpliga läkemedel. Att årets resultat visar en ökning beror säkert på att ni inte gjort så många registreringar ännu. Andelen med bemötandeplan skulle kunna förbättras. Personer som fått en läkemedelsöversyn gjord tycker jag ligger på en bra nivå. Det är många enheter utbildade i Västerås och många har kommit igång med arbetet på ett bra sätt. Det tar alltid lång tid att implementera nya arbetssätt, men det känns som ni är på god väg.

Så fortsätt med det goda arbete ni gör, så kommer ni bara bli bättre!

Må väl! Mvh Håkan

2017/02/09
av Demensteamet
Inga kommentarer

Jag är kontaktman till Kalle och han har BPSD…

Vid demenssjukdom är det väldigt vanligt att drabbas av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Det är symtom som t ex ångest, apati och aggressivitet. Gemensamt för symtomen är att de orsakar ett stort lidande för personen. Idag finns BPSD-registret, en teambaserad arbetsmetod där ni på ett strukturerat sätt kan arbeta för att lindra dessa symtom.

Eftersom Kalle har en demensdiagnos och bor på ett särskilt boende i Västerås så ska BPSD-registret användas. Genom att använda BPSD-registret får du en tydlig struktur i arbetet med att minska BPSD. I registret görs en personregistrering som innehåller fyra delar: bedömning av symtom, analys av tänkbara orsaker, läkemedel och inte minst planering av bemötandeplan och vårdåtgärder. Personregistreringen gör du som kontaktman tillsammans med en BPSD-administratör, förslagsvis på teammötet där alla professioner är samlade och delaktiga. Efter varje personskattning bokas tid för uppföljning in. Uppföljningen görs genom att göra samtliga fyra delar igen. Då får du tydligt svart på vitt vilken effekt insatta åtgärder har haft på Kalles symtom. Ibland behöver du och dina kollegor förbereda er inför en personregistreringen, t ex genom att göra beteendeobservationer, blodtrycks– och viktkontroll, smärtskattning och varför inte göra en observation i vilka situationer Kalle mår som bäst? 

Ta alltid med levnadsberättelsen, där kan viktig information stå som kan underlätta planering av bemötandeplan och vårdåtgärder. För att sedan synliggöra Kalles bemötandeplan och vårdåtgärder, som såklart ska dokumenteras, kan man visualisera dem för övriga medarbetare på t ex en whiteboardtavla eller liknande. För att säkerställa att Kalle och övriga på boendet får personregistreringar kontinuerligt är det viktigt att planera för dem. Använd gärna en årsplanering för att tydliggöra när varje personregistrering ska göras och kom ihåg att det är ett kontinuerligt arbete med ibland flera registreringar/person/år.

Arbetar du i Västerås stad och har behov av handledning och utbildning i dessa frågor – kontakta oss!

//Demensteamet

 

 

 

2017/01/26
av Demensteamet
Inga kommentarer

Året som gått

Hej på er!

Nu är jag tillbaka i Demensteamet efter min föräldraledighet. Efter att ha varit borta i 1 år är det bra att sätta sig ner och kika igenom vad som hänt under den tiden. Jag blir glad när jag ser att det pågår så mycket arbete ute på enheterna som bidrar till att demensvården utvecklar sig till det bättre.

Ett exempel är användandet av BPSD-registret där de flesta av våra servicehus och äldreboenden nu använder arbetssättet kontinuerligt och ser vinsterna med det. Under år 2016 i Västerås har det gjorts hela 793 signerade registreringar i BPSD-registret på 539 personer. Bra jobbat!

BPSD-registrets hemsida kan man följa hur demensvården fungerar i Västerås jämfört med resten av Sverige utifrån vad som finns inlagt i registret och utifrån sex indikatorer. Du kan själv ta del av denna statistik om du klickar in på BPSD-registret, scrollar ner på sidan och klickar på Kvalitetsindikatorer (se nedan).

Kvalitetsindikatorer

Nedan ser ni ett exempel, andelen personer i Västerås som har en bemötandeplan i registret. Här behöver vi bli bättre! Vi vet hur viktigt ett individanpassat bemötande är för att minska BPSD och för att personen ska må bra. Bemötandeplanen ska fyllas i vid varje registrering så att den alltid är aktuell.

Skärmklipp

En glädjande sak som vi kan se i statistiken är att Västerås jobbar på bra med att minska andelen personer som har olämpliga läkemedel.

olämpliga läkemedel

Kom även ihåg att gå in på statistiken över er egen enhet där ni kan se vad just din enhet behöver jobba mer med och även se vad ni redan gör bra.

Ett annat exempel på det arbete som pågår är användningen av Tidiga Tecken. Verktyget har börjat användas av de flesta särskilda boendeformerna inom LSS och där hela 60 kartläggningar har utförts. Bra! Även här uttrycker personalen vinsterna med verktyget; att de nu har något att samlas kring, att det ger mer struktur i arbetet och att det leder till förbättringar för personen. 

Nu ser jag fram emot året som kommer och det arbete som väntar. Jag vill uppmuntra er att hålla koll på vår hemsida där vi lägger ut aktuella utbildningar, inspiration och annat. Om du inte redan gör det, gilla oss på Facebook så missar ni inget! 🙂

Hoppas att vi ses snart och kom ihåg att höra av er om ni behöver stöd av oss. Vi finns till för er!

// Caroline

2017/01/05
av Demensteamet
Inga kommentarer

Munhälsa

Vad betyder ROAG för dig som personal? Det innebär att du gör en bedömning av nio olika områden; röst, läppar, munslemhinna, tunga, tandkött, tänder, protes, saliv och sväljning. Utifrån vad bedömningen visar sätts sedan förebyggande åtgärder in. ROAG är en förkortning av Revised Oral Assessment Guide ett bedömningsinstrument som ingår i kvalitetsregistret Senior Alert.

För att se hur en bedömning går till kan du titta på den här filmen »

 

Varför gör vi detta? Jo för att vi vet att besvär från munhålan ofta medför nutritionsproblem dvs. svårigheter att få i sig både mat och dryck vilket leder till viktnedgång och vätskebrist.

Munnen är ett av de områden på kroppen där vi har en hög integritet. Att få hjälpa någon med munvård kan ibland vara svårt. Utgå även här från personcentrerad omvårdnad dvs. se till varje persons behov och rutiner. 

Jag t ex borstar alltid tänderna efter frukosten på morgonen, gör du det också? Hur ser behovet av stöd med munvården ut för den person du är kontaktman för? Känner du till personens rutiner? Har personen lämpliga munvårdsprodukter? Hur är det med tandläkarbesök, har personen varit där nyligen eller är det kanske väldigt länge sedan?

Muntorrhet är besvärlig, det leder till att man får svårare att svälja, prata och har personen proteser så glappar de oftast då. Vad kan du som personal göra för att minska besvär vid muntorrhet? Skölja munnen med vatten lindrar eller att dricka vatten, gärna kolsyrat. Sockerfritt tuggummi och gärna med fluor (om man är van med tuggummi), eftersom tuggandet stimulerar salivproduktionen.

För såklart påverkar munhälsan personen. Ohälsa i munnen leder många gånger till att personen äter mindre. Det leder också till smärta i munnen. Matvägran kan bero på tandvärk.

Vill du testa dina kunskaper om munvård kan du göra det här testet »

Lycka till! //Lotta

 

2016/12/22
av Demensteamet
Inga kommentarer

Tack för den här tiden!

Nu är det dags för mig att avsluta min anställning här i Västerås och återgå till min tjänst som fysioterapeut i Sala kommun. Det har varit ett år fullt av nya lärdomar, spännande utmaningar och intressanta möten. Jag har blivit så inspirerad av alla personer som jag har mött och det driv som finns i Västerås Stad.

Det finns otroligt mycket kompetens och erfarenhet bland alla medarbetare. Fortsätt att hitta vägar för att sprida den, både inom den egna verksamheten men också i utbyte med varandra. Det finns alltid någon som är en bra förebild, hur kan ni använda er av det? Ibland kanske det är ni som är förebilden – passa då på att sprida er kunskap till andra!

Ett stort tack för att jag har fått tillbringa det här året med er. Nu lämnar jag med varm hand tillbaka uppdraget till Caroline Pros 🙂

Jag och Lotta önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år!

img_0598

 

 

2016/12/16
av Demensteamet
Inga kommentarer

Att förändra och förbättra

I allt vi gör, oavsett om det är för en person eller för en hel enhet, så handlar det om att hitta bästa möjliga väg framåt. Vad av det vi gör ger bäst resultat?

Den information som läggs in i BPSD-registret kan BPSD-administratören få fram som statistik för enheten. Där kan man utläsa en massa spännande saker – hur många på enheten har en bemötandeplan? Vilka vårdåtgärder används mycket eller inte alls? Är det något symtom som förekommer ofta? Ni får helt enkelt en beskrivning av nuläget.

Dels så kan ni se allt det som ni gör bra och som ni kan lyfta fram i teamet. Sedan kan ni också fundera över om det finns något som ni kan förbättra. Det kan handla om både stort och smått. Till exempel att alla personer har en bemötandeplan eller att öka andelen personer som är smärtfria. Då kan ni sätta in någon åtgärd under en bestämd tid för att nå det målet och sedan är det bara att titta i statistiken igen. Blev det någon förbättring?

BPSD-registret har tagit fram en folder som stöd i att använda BPSD-registret i förbättringsarbete. Den går att beställa kostnadsfritt på deras hemsida.

Läs mer om förbättringsarbete här >>

Beställ foldern här >>

hemsidan-bild-folder

2016/12/08
av Demensteamet
Inga kommentarer

Nu har Kalle ramlat igen…

Med ökad ålder får Kalle en ökad risk för att ramla. Har Kalle dessutom en demenssjukdom så ökar risken ytterligare. De flesta fallen sker i hemmet och kan ha flera orsaker. En orsak kan vara att Kalle har ett ortostatiskt blodtryck. Av det ortostatiska blodtrycket kan man få flera symtom bland annat yrsel, svimningskänsla och trötthet men även dubbelseende, sviktande tankeförmåga, illamående, skakningar, huvudvärk, nackvärk och synhallucinationer. 

Vad är ett ortostatiskt blodtryck? Enkelt förklarat kan man säga att blodtrycket sjunker en stund efter att personen har rest sig upp vilket gör att hen blir yr och riskerar att ramla. Ortostatiskt blodtryck definieras som att det systoliska blodtrycket faller med minst 20 mmHG eller det diastoliska med minst 10 mmHG efter att en person reser sig upp och sedan har stått upp i tre minuter. Hos en del personer kan det dock ta upp till 10 minuter innan blodtrycket sjunker. 

Vilka drabbas? Det är vanligt bland äldre och särskilt personer med demenssjukdom. Andra orsaker kan vara lång spenslig kroppsbyggnad, hjärtsvikt, vissa läkemedel, infektion i kroppen, avmagring och långvarigt sängläge. 

2194410-senior-woman-ihaving-blood-pressure-taken-by-health-visitor-at-homeHur kan man veta om en person har ortostatiskt blodtryck? Genom att kontrollera blodtrycket när personen ligger ner och har vilat i minst 10 minuter. Därefter får personen ställa sig upp och blodtrycket tas omedelbart efter uppresningen, efter 1 min, efter 3 min, efter 5 min samt efter 10 min.

Vad kan vi göra åt det? I första hand att vi kontrollerar det ortostatiska blodtrycket. Läkaren behöver sedan gå igenom personens läkemedel och om behov finns av kompressionsstrumpor. Andra åtgärder vi kan tänka på är att ha höjd huvudända på sängen höjd med 15-20 grader, bjuda på ett glas vatten på sängkanten när personen har legat ner och att personen tar promenader efter förmåga.

Här finns mer information om det ortostatiska blodtrycket och ett schema hur du kan mäta det »

 

2016/11/24
av Demensteamet
Inga kommentarer

Varför förstår du inte vad jag säger?

Med demenssjukdomen försvåras möjligheterna för personen att kunna kommunicera med dig som tidigare. Det kan gälla både att förstå det du säger och förstå det du gör samt att själv kunna förmedla sig till dig. 

Så hur kan du anpassa kommunikationen för en person med demenssjukdom? Det finns inget facit på den frågan eftersom alla är olika personer och har olika förutsättningar på grund av sin demenssjukdom. Du märker säkert på personen vad som inte fungerar, ofta får du någon form av reaktion på en gång. Då gäller det att fundera på hur du kan göra det på ett annat sätt, hur kan du göra eller säga det här annorlunda?

Vad du säger och hur du säger det påverkar personen. Där kan du tänka på tonfallet, vilka frågor du ställer och hur du förklarar och berättar saker. Vissa ord kan vara svåra att förstå, abstrakta ord, ironi och talspråk. Ibland behöver meningar kortas ner och instruktioner delas upp i delmoment för att öka tydligheten för personen.

Det du gör är det som kallas icke-verbal kommunikation som ex. kroppsspråk, beröring, ögonkontakt, ansiktsuttryck och stämningsläge. Är du t ex stressad eller frustrerad känner personen med demenssjukdom av det och känslan smittar över på personen.  Försök att bjuda på positiva känslor istället.

Att använda bilder eller föremål som stöd i samtalet kan också underlätta. Våga prova dig fram! Du kan till exempel skapa egna bildstöd som kan underlätta kommunikationen och ett sätt att skapa ett samtal kring något.

adventBildstöd kan du skapa själv på » bildstöd

Här är mitt exempel på ett bildstöd kring ett samtal om advent. Du kan själv välja antal bilder och vilka bilder du vill använda.

Lycka till!

Kram Lotta

2016/11/07
av Demensteamet
Inga kommentarer

Gästbloggande om mat och måltidsmiljö!

Jag heter Camilla Karlsson och är ny i Västerås Stad sedan några veckor. Jag är projektledare i ett nytt projekt som ska öka nöjdheten för maten och måltidsmiljön för äldre på särskilt boende i Västerås Stad. Jag är kostekonom i grunden och har tidigare arbetat med mat för äldre med särskilda behov, som dålig aptit och dysfagi (tugg- och självsvårigheter).

camilla

Maten tillför oss glädje, lust och socialt liv. Vad, när och med vem vi äter har en stark koppling till hälsan och välbefinnandet. Ingenting kan väl få oss på så bra humör som att få vår favoriträtt serverat i trevlig miljö tillsammans med de vänner eller familj vi trivs med. Men det finns många faktorer som ställer till det när vi blir äldre och kanske blir inte måltidsupplevelsen längre densamma. Till exempel blir smakpapillerna på tungan färre när vi blir äldre och därför kan maten behöva kryddas mer.

Du som arbetar nära en person med demenssjukdom kan skapa ätglädje och förhöja måltidernas värde genom enkla medel. Förmågan att uppfatta färgen röd bibehålls längst när synen blir sämre och därför kan maten med fördel dekoreras med något rött. En tomatskiva eller en klick rödvinbärsgelé gör maträtten både mer synlig och vackrare eller en klick jordgubbssylt till efterrätten som både ger färg och söt smak. Finns kanske röda servetter att duka med?

Alla våra sinnen försämras när vi åldras. Vårt behov av belysning ökar när vi blir äldre i takt med att synen försämras, en äldre kan behöva dubbelt så mycket ljus som en yngre. Om vi inte ser maten eller vattenglaset försvårar det ytterligare möjligheterna att få i sig tillräckligt med näring och energi.

Några snabba tips att göra måltiden till en trevligare upplevelse:

  • Servera röda grönsaker som tomater eller rödbetor. Röd vinbärsgelé eller lingonsylt passar bra till många maträtter och pockar på uppmärksamheten.
  • Använd gärna ett färgat glas vill vattnet eller servera lingondricka som syns bättre.
  • Dekorera matbordet med färska örter i kruka istället för riktiga blommor. En grön timjan ger en lugnande färg och kan dessutom ätas och användas som dekoration på maten.

Tack för ordet! //Camilla

2016/10/27
av Demensteamet
Inga kommentarer

Hur jobbar du för att minska tvång- och begränsningsåtgärder?

Förhoppningsvis har du med dig det i ditt dagliga arbete som ett arbetssätt, både om du arbetar inom hemtjänst eller på något boende. Om du inte har det är det något du och dina kolleger gemensamt med chef behöver börja diskutera på din arbetsplats. Det ni behöver diskutera är vad tvång- och begränsningsåtgärder är? Och i vilka situationer ni använder tvång- och begränsningsåtgärder? Och vad ni kan göra istället? 

Att minska tvång- och begränsningsåtgärder är ett relativt nytt arbetssätt inom demensvården. Det kan exempelvis vara att ni till den som är orolig istället för att ge lugnande läkemedel analyserar vad oron kan bero på och åtgärdar det med vård- och/eller miljöåtgärder. Då har ni arbetat aktivt med att minska tvång- och begränsningsåtgärder eftersom medicinering med lugnande läkemedel för att behandla ett beteende kan vara tvingande eller begränsande.

forstoringsglasDu som arbetar med BPSD-registret känner igen det här. Och det är faktiskt så att genom att du använder arbetssättet med BPSD-registret så jobbar du även aktivt med att minska tvång- och begränsningsåtgärder. Bra va!  Ni andra kanske känner att ni behöver stöd i det här arbetssättet, hur ska vi tänka? och hur ska vi göra? Om er verksamhet finns i Västerås så hör ni bara av er av er till oss så bokar vi in ett besök.

Vill du ha mer kunskap så rekommenderar vi att ni gör webbutbildningen » Nollvision, för en demensvård utan tvång och begränsningar

Vill du veta mer om » BPSD-registret

Välkomna att kontakta oss!