Hej!
Har du varit inne på BPSD-registrets hemsida den senaste tiden? Vi kan verkligen rekommendera dig att göra det! Hemsidan har fått ett nytt utseende och det finns en hel del nyheter att ta del av. Webbutbildningen har fått en del 3 med studiematerial som kan användas för att fördjupa dig i olika delar av utbildningen. Kanske något att göra tillsammans på ett APT?
BPSD-registret har även tagit fram nya kvalitetsindikatorer. Här hittar du siffror och resultat från alla enheter som är anslutna till registret. Siffrorna innehåller data sorterade i sammanlagda resultat från rike, län, kommun. Här får vi en unik möjlighet att se hur det ser ut i landet med att förebygga och lindra BPSD. Vi tar och kikar hur det ser ut i Västerås!
Vi börjar att titta på vad som händer med NPI-poängen över tid. Den övre linjen i diagrammet visar att NPI-poängen minskar kraftigast för de personer som har hög NPI (över 60 poäng). För personer med låg BPSD (under 30 poäng) tenderar poängen att öka något istället. Inget konstigt resultat med tanke på att BPSD tenderar att öka ju längre sjukdomen fortskrider. Frågan är hur mycket mer poängen hade ökat om vi inte hade arbetat med registret?
Hur ser det då ut med symtomlindrande demensläkemedel? Om vi tittar på Västerås (blå stapel) kan vi se att under förra året hade 64 % av de med Alzheimers sjukdom symtomlindrande demensläkemedel. Västerås ligger bättre till än riket (röd stapel), men kanske skulle vi kunna få upp den stapel lite. I de nationella riktlinjerna rekommenderas att alla personer med Alzheimers sjukdom ska erbjudas symtomlindrande demensläkemedel.
Ett område som både vi i Västerås och hela riket behöver bli bättre på är teamsamverkan i arbetet med BPSD-registret. Diagrammet visar andel registreringar i procent där minst en person från SOL och en person från HSL deltagit i hela processen. Det har blivit bättre sedan 2016, men det finns mycket kvar att göra. BPSD-registret är ett kvalitetsregister och arbete i just kvalitetsregister är en uppgift för hälso- och sjukvården. Därför ska sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut delta i processen.
Vi kan även titta på hur det ser ut med smärta hos de personer som har registrerats i BPSD-registret. I diagrammet nedan kan vi se att i Västerås är drygt 80 % bedömda som smärtfria. I registret frågar man även om smärtskattningsskala har använts i bedömningen. Förra året användes en sådan smärtskattningsskala endast på 30 % av de personer som är registrerade. Detta behöver vi jobba mer med. Vi vet att om ett smärtskattningsskala används så upptäcker vi fler personer med smärta och vi upptäcker det tidigare. Abbey Pain Scale är en utmärkt skala att använda på personer med demensjukdom som själva har svårt att uttrycka sin smärta.
Det finns även möjlighet att titta på vilka syften vi har med de olika åtgärder som ordineras. Vi kan även följa olika läkemedelsgrupper, hur ordinerad dygnsdos förändras över tid och antal personer som har de olika läkemedlen ordinerade.
Kul att du har hängt med ända hit! Det finns mycket intressant att titta på. Vill även passa på att tipsa om att titta på statistiken på den enhet du arbetar på! Då loggar du bara in i registret och väljer statistik eller visualisering. Spännande det också!
Ha det fint så hörs vi snart igen!
Caroline och Lotta