Demensteamet Västerås Stad

För en god och säker demensvård

Gästbloggare- Gunilla Schiölde

| Inga kommentarer

Vad gör psykologen i en demensutredning?

Sedan nio år jobbar jag, Gunilla Schiölde, som Geriatriska mottagningens psykolog i Västerås. Det är här regionens demensutredningar på specialistnivå sker. På Geriatriska mottagningen finns också läkare, kurator, arbetsterapeut, logoped, sjuksköterska och undersköterska som alla på olika sätt kan involveras kring våra patienter. Majoriteten av demensutredningarna sker inom primärvården men ibland behövs våra insatser. Vid diagnostiska och/eller terapeutiska problem vid misstänkta eller kända demenstillstånd, hastigt progredierande demenssymptom samt demenssymptom hos patienter yngre än 65 år remitteras man till oss enligt Vård- och omsorgsprogrammet för personer med demenssjukdom i Västmanlands län.

Hos oss möter patienten och närstående först en av våra läkare som avgör vilka ytterligare insatser som behövs i utredningen. Vanligen anlitas jag som psykolog då patientens symptom inte är så omfattande och därigenom mera svårbedömda eller då det är besvärligt att särskilja olika tänkbara diagnoser. I tidigt skede kan demenssjukdom, eller kognitiv sjukdom som det numera också kallas, likna till exempel depression eller utmattningssyndrom. Omvänt kan depression och utbrändhet ge intryck av att man är på väg in i en demenssjukdom. Ibland existerar de samtidigt.

Ibland klagar patienten över minnesproblem fast det i första hand är språkförståelsen som har börjat försämras. Man upplever sig inte minnas vad andra sagt, men egentligen handlar det om att man inte riktigt förstått och därigenom inte kunnat lägga det på minnet. Vid kognitiv sjukdom påverkas också förmågan att förstå sig själv. Hur ska man då kunna förstå vad som är fel med en?

I dessa fall passar en neuropsykologisk testning bra. Den testar en mängd olika förmågor som kan påverkas vid hjärnsjukdom och psykiska tillstånd. Testen försöker så mycket som möjligt att särskilja de olika förmågorna från varandra för att hitta var de största svårigheterna ligger. Men det är också viktigt att titta på vad som fungerar bra och vad man har kunnat tidigare. I viss mån kan man ringa in också detta genom tester.

Lika viktigt är det förstås att prata med patienten, både om hur han eller hon mår och har det för närvarande och om hur det har varit tidigare i livet. Patientens egen förmåga att uttrycka sig och berätta får styra var samtalet hamnar och hur djupt vi går. Ibland hamnar vi i en svår arbetssituation, ibland i konflikter i äktenskapet, ibland i svårigheter som följt en hela livet. Om patienten berättar om koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter redan som barn måste tolkningen av de aktuella svårigheterna och testresultaten ta hänsyn till detta. Utbildningsbakgrund är en viktig aspekt i bedömningen av de kognitiva svårigheterna. Vad man arbetat med sätter ofta tydliga spår och många gånger gläds jag åt att patienten hamnat på rätt plats i livet. Konstruktören som har en utmärkt rumslig förmåga. Kontoristen som snabbt överblickar ett papper och hittar det väsentliga.

Trots en jobbig testning på ett par timmar blir ofta mötet med patienten gott. Vi skiljs med känslan att vi förstått och sett varandra och att syftet med prövningen i slutänden är att patienten ska få den hjälp som står till buds. Mitt efterarbete tar vid där jag analyserar det som blivit sagt, testresultaten, tar hänsyn till vad man kan förvänta sig av patienten utifrån ålder och bakgrund och gör en bedömning. Ett utlåtande på tre-fem sidor överlämnas sedan till patientens läkare på mottagningen som ger ett utredningssvar då alla delar i utredningen är klara.

Vänliga hälsningar Gunilla!

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.