Demensteamet Västerås Stad

Temat för vårens återträffar som var i början på mars var ”Kvalitet är viktigare än kvantitet”.  Det var ett uppskattat tema som lockade ca 80 personer att delta. Vi hade ingen inbjuden föreläsare den här gången, utan det var Demensteamet som höll i hela eftermiddagen som genomsyrades av kvalitetstänk. Vi bjöd bl a på ett rollspel där jag som tur var fick spela sjuksköterska. Jag fick leta fram min gamla”jobbrock” (som jag hade innan arbetsklädernas tid) och med ett stetoskop dinglandes runt halsen (något jag definitivt inte gick runt med) så var min outfit klar… 🙂

Eftermiddagen bjöd på en hel del inspiration; Tre Små Hus berättade om hur de arbetar med BPSD-registret, vi visade på hur ni kan jobba med förbättringsarbete på er enhet, gofika, möjlighet att nätverka och dagen avslutades med gruppdiskussioner. Det som framkom i gruppdiskussionerna, där varje grupp fick arbeta med olika  förbättringsområden, är nu sammanställt i ett dokument som ni gärna får ta del av. Vår förhoppning är att materialet ska inspirera er att använda BPSD-registret i ert förbättringsarbete.

För att ta del av materialet från återträffen »

Tack för två toppendagar och jag hoppas att vi ses på nästa återträff i höst!

Kram Lotta 

Under min tid som fysioterapeut i Demensteamet Västerås Stad tänkte jag passa på att lyfta upp ett område som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen den demenssjukes möjlighet att vara fysiskt aktiv. För det är faktiskt så att rekommendationerna är desamma för personer med demenssjukdom som för alla vuxna friska personer. Det innebär bland annat att vara fysiskt aktiv minst 150 minuter per vecka (ca 20 min per dag) och att undvika långvarigt sittande. Förutom alla hälsoeffekter som fysisk aktivitet medför så kan det minska flertalet BPSD-symtom så som aggressivitet, motorisk oro och depression.

Vad är skillnaden på fysisk aktivitet och fysisk träning? Ett enkelt sätt att förklara det är att fysisk aktivitet är att aktivt röra på sig utifrån sin egen förmåga. Fysisk träning innebär att försöka bibehålla eller förbättra en specifik förmåga genom planerad och återkommande träning, det kräver alltså mer struktur och uppföljning.

För en demenssjuk person kan det vara svårt att själv tillgodose sitt behov av fysisk aktivitet. Det gäller att hitta aktiviteter som lockar till rörelse! Kanske utemiljön med vind i håret leder till en längre promenad? Är trapporna roligare än plan mark? Kan ballonger eller bollar locka till att kasta, rulla, sparka? Ett bra sätt att få in mer aktivitet är att ta tillvara på de naturliga tillfällen som ges, t.ex. att gå lite extra innan personen sätter sig i rullstolen eller att själv få sparka sig fram i sin rullstol. Att duka bordet eller vattna blommorna kan också vara fysisk aktivitet!

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster är en bra tillgång om det är svårt att hitta en fungerande aktivitet. Det kan finnas fler sjukdomar eller skador som vi behöver ta hänsyn till när vi väljer och anpassar aktiviteter för den demenssjuke. Till fysioterapeuten/sjukgymnasten kan man också vända sig när det handlar om fysisk träning.

Fysisk aktivitet får vara lite jobbigt, det ska gärna vara roligt men framför allt meningsfullt! Det som gör aktiviteten meningsfull för personen med demenssjukdom kan vara mötet med dig, känslan av att klara av, upplevelsen av sin egen kropp eller något helt annat. Utmaningen ligger i att hitta det som passar just den här personen.

/Helena

Om du vill läsa mer om fysisk aktivitet och träning för personer med demenssjukdom så klicka vidare på länkarna nedan:

http://www.demenscentrum.se/globalassets/utbildning_pdf/demens-abc/guiden_nya_pdf/guiden_kapitel_5.pdf

http://www.bpsd.se/wp-content/uploads/2012/02/fysisk-aktivitet-till-hemsidan-Marie-Ternström-Uppdaterad-maj-2014.pdf

http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Demens.pdf

Det kan säkert både ses som ett stort ansvar men även som en spännande utmaning! Det är ett sätt att öka din kompetens och ger dig möjlighet att påverka vården och omsorgen för den du är där för – personen med demenssjukdom. 

I Västerås stad är det i nuläget 452 personer som har gått utbildning för att bli BPSD-administratör. Den största gruppen är undersköterskor – 165 stycken. Undersköterskan är den som  är närmast den demenssjuke och undersköterskan tillsammans med de övriga professionerna i teamet spelar en viktig roll i arbetet med BPSD-registret. Frågar vi alla som har gått utbildningen i BPSD-registret här i Västerås så tror jag att de flesta skulle säga att det är en uppskattad utbildning och att den ger en ökad kunskap inom demens och BPSD. Men även att den inspirerar och att arbetssättet leder till en teambaserad struktur för att möjliggöra en god vård och omsorg utifrån varje person med demenssjukdom.

En erfaren undersköterska på ett demensboende i Västerås uttrycker sig så här: 

”att vara BPSD- administratör på min arbetsplats har hjälpt mig att vara ett bättre språkrör för de boende som bor på avdelningen där jag arbetar”     

När man som administratör ser nyttan med arbetssättet och att personen med demenssjukdom mår bättre, då får man i BPSD-registret också ett tydligt kvitto på det man gör. Två erfarna undersköterskor på ett demensboende i Västerås uttrycker det så här:

”vi tycker att det är intressant att följa upp, se resultat, klura ut åtgärder, svårt ibland att hitta en rätt och bra bemötandeplan”

En annan säger så här ” den viktigaste punkten på hela skattningen tycker jag är bemötandeplanen, den kan lösa många symtom”. 

Som administratör får du också möjlighet att nätverka med andra administratörer både nationellt men även lokalt på kontinuerliga återträffar. Demensteamet finns som stöd för dig som administratör, så tveka inte att kontakta oss vad det än gäller.

Kram Lotta & Helena

P.S. Tack till er undersköterskor som bidrog med era tankar kring att vara administratörer och kring arbetssättet. 🙂

Nu är det dags att anmäla sig till vårens återträffar. Varmt välkomna alla ni som har gått utbildningen i BPSD-registret i Västerås stad; chefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor och vårdbiträden. 

Ta chansen till en trevlig eftermiddag där du får inspireras av andra administratörer!

För att stilla din nyfikenhet över vilket spännande ämne vi ska prata om så är det bara att klicka på länken nedan 🙂

Du hittar inbjudan och hur du anmäler dig här »

En rykande färsk studie visar att träning för personer med demenssjukdom gör nytta. Träningsgruppen tränade 2-3 gånger i veckan med övningar för gång, balans och benstyrka. De jämfördes med en grupp som fick social samvaro i form av sång och högläsning. I träningsgruppen märktes förbättringar i balans samt en långsammare försämring i utförandet av vardagliga aktiviteter. Regelbunden träning bör därför vara en del av vården på alla äldreboenden.

Hur kan Du och ditt team använda träning för att öka självständigheten hos era kunder?

Artikeln hittar du under ÖVRIGT/publikationer »

Nu finns filmen Gipsmössan under fliken INSPIRATION. I filmen får ni följa två kvinnor som har en demenssjukdom. Ni får se dem i deras vardag och lyssna till deras berättelse.

En sevärd film som du ska passa på att se,  varför inte titta på den gemensamt på en arbetsplatsträff eller i något annat forum. Filmen är 17 minuter lång.  

Du kan se filmen här »

Hej! Jag heter Helena och kommer att vikariera här i Demensteamet under Carolines föräldraledighet. I mitt första blogginlägg tänker jag ge er en kort presentation av mig själv och vad jag har gjort tidigare.

Jag har alltid varit intresserad av kroppen, provat alla möjliga slags idrotter och vill förstå hur den fungerar. Jag funderade länge på att bli arbetsterapeut men så en dag när jag gick sista året på gymnasiet vaknade jag och visste att det var sjukgymnast jag skulle bli. Sagt och gjort! Jag sökte till Uppsala Universitet och blev färdig sjukgymnast 2006, numer har jag den nya titeln fysioterapeut.

Jag började min karriär på medicinavdelningen på Ludvika lasarett men fick snart projektanställning i Fagersta kommun för att arbeta med rehabiliterande synsätt på ett särskilt boende. Efter ett år fick jag möjligheten att börja i rehabteamet i Sala kommun, vilket också är min hemort, så det tackade jag glatt ja till. Där har jag blivit kvar i 8 år och engagerat mig i rehabilitering för äldre på vård- och omsorgsboende varav ett för personer med demenssjukdom, i hemsjukvård och inom LSS-verksamheter. Jag har även hållit utbildningar i förflyttningskunskap för vårdpersonal. 

Mitt stora intresse ligger i att utveckla vården i smått och stort för att skapa bättre förutsättningar för ett bra åldrande. Jag har under åren valt att vidareutbilda mig inom äldreområdet, senaste tillfället inom beteendemedicin. Det är en förmån att nu få vara en del i Demensteamet i Västerås Stad och delta i förändringsarbete inom detta spännande område! Jag ser fram emot ett år med er och jag hoppas på många trevliga möten!

Vi vill redan nu passa på att önska er alla en

 och ett

Caroline kommer påbörja sin föräldraledighet den 10 december, imorgon alltså. Hon kommer att bli hemma ett år ungefär och jag önskar henne varmt lycka till med bebisen. 

Jag kommer få en toppentjej som vikarie för Caroline, hon börjar i mitten av januari och får presentera sig själv när hon börjar.

När Caroline nu går på sin föräldraledighet så passar jag på att ta lite semester. Mellan strandpassen kanske jag hinner kika på hur demensvården fungerar i Australien. 😉

Ha det gott!

//Lotta

Yngve Gustafson,  professor i geriatrik och överläkare, kommer till Västerås i december och föreläser om ”De mest sjuka äldre” och  ger utifrån sin erfarenhet inspiration och uppmuntran till hur vi kan förbättra vården för denna grupp. Han berättar även om nyheter inom forskningsområdet som vi kan ha nytta av.

Du anmäler dig via Lärcentrum,  senast den 27 november, 2015.

Du hittar inbjudan här »

Vid en demenssjukdom påverkas personens funktioner på olika sätt däribland förmågan att kommunicera. Det kan bli svårare för personen att förstå det vi säger på grund av att vi pratar för snabbt, för långa meningar eller använder ord som är svåra att förstå. Personen kan även få svårigheter att själv uttrycka sina behov och önskemål. Därför behöver vi som har ”friska hjärnor” anpassa samtalet till den demenssjuke personen. Vi behöver underlätta för personen så att denne fortfarande ges möjlighet att vara delaktig i  sin vardag. Det finns mycket vi kan anpassa både inom den verbala och icke-verbala kommunikationen men även inom andra områden som kan påverka ett samtal, som t ex  störande ljud.  

Ett stöd för en demenssjuk person i ett samtal kan vara bilder! 

Demensteamet har haft ett inspirationstillfälle för utvald personal inom biståndshandläggning, hemtjänst och dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Syftet med tillfället var att inspirera dem att använda ett framtaget kommunikationsmaterial i form av samtalsbilder som kan vara ett stöd för den demenssjuke kring t ex upprättande  och uppföljning av genomförandeplan och biståndshandläggning. Materialet mottogs positivt av deltagarna och vi kommer att ses igen för att få höra hur det praktiskt har gått att använda materialet.

Bilderna och en vägledning hur man kan använda dem är samlade i en box ”Samtal med bilder”. Materialet vänder sig främst till biståndshandläggare och personal som upprättar genomförandeplaner inom äldreomsorgen. Tanken är att bilderna ska användas som stöd i samtal med äldre som har en demenssjukdom, eller någon annan form av kognitiv nedsättning.  

Materialet är framtaget av Nestor FoU-center,  du hittar mer information här »

Du är även välkommen att höra av dig till oss.

Ha en bra dag! 

//Lotta och Caroline